Heter det hårdra eller hårddra?

Detta är fantastiskt spännande! Ett av de absolut vanligaste missförstånden kring svenska uttryck och som flitigt har diskuterats. Heter det hårdra eller hårddra? För många, inklusive de flesta i Ordbajsarens närhet, så har hårddra varit det självklara. Men har de haft rätt? Ordbajsaren har satt sina välpolerade tänder i uttrycket för att, en gång för alla, reda ut denna soppa.

Betydelse och ursprung till hårddra och hårdra

Hårdra syftar till att man tvingar eller pressar fram något. Ofta är detta gällande resonemang eller tolkningar, man försöker alltså forcera fram en betydelse genom att pressa fram långsökta slutsatser i sitt resonemang. Man kan även hårdra för att göra något övertydligt, man överdriver helt enkelt avsiktligt för att, på ett tydligare sätt, visa vad man menar. Detta är vanligt i diskussioner där det finns gråzoner och där man behöver se saker i svart och vitt. Ordet ursprung kan spåras till 1700-talet men det är inte omöjligt att den använts ännu tidigare. Hårdra betyder att man drar eller sliter någon i håret, att man alltså tvingar någon. Denna konkreta betydelse har dock försvunnit ur språket och idag använder vi det alltså istället enligt vad som beskrivits ovan.

Hur är det med hårddra då? Jo, även detta ord har tyngd i frågan om vad som är rätt. Det första man tänker på är orden hård och dra, alltså att man ”drar hårt”. Hårddra har främst använts i mer tekniska sammanhang och det finns dokumenterat sedan första hälften av 1800-talet.

Att hårddra är också en process inom industrin då man tillverkar metalltråd. Man tar en tjockare tråd och pressar den genom mindre och mindre hål tills man fått den tjocklek man vill ha. Utan allt för mycket fantasi kan man dra paralleller till uttryckets betydelse av att tvinga eller pressa fram ett resultat.

Att dra åt något hårt kan också vara att hårddra, exempelvis en mutter.

Slutsats, är det hårdra eller hårddra?

Så till knäckfrågan, för den moderna betydelsen av uttrycket är det svårt att skilja på hårdra och hårddra. Dessa båda uttryck förväxlas lätt och lustigt nog så finns det logik bakom båda, med det menar vi att båda uttryckens ursprung mycket väl kan appliceras på det som man idag menar med att hårdra/hårddra. Gällande vad som är rätt så skriver Språkrådet följande ”Det korrekta språkbruket är att en tolkning är hårdragen, men visst går det att tänka sig att den även är hårddragen”. Språkrådet öppnar alltså upp för båda även om de antyder att det ursprungliga ordet är hårdra.